Igår (eller inatt) låg jag på sängen och försökte sova. Men då råkade jag snubbla in i en tanke som gjorde mig jäkligt borta och rädd. Det var att vara odödlig. Tänk dig att du kastas utanför hela universium, där allt är svart. Du är hungrig, törstig och allt möjligt... och du är odödlig. Du kommer att leva så i all evighet, fan, det går inte. När man tänker djupt inom det blir man helt lobotomerad. Prova ni!