Färdigt aa


Har ni dömt mig korrekt rätt?

Ibland ångrar man sina beslut. När jag skulle åka hem med tåg så gick jag till affären och köpte en iskall dryck eftersom det var så jävla sjukt varmt ute och att det var gott om tid tills tåget skulle åka. Tyvärr stod det "INSTÄLLT" överallt på displayen. Äsch, finns ju ersättningsbuss tänkte jag. Jo det fanns men den var verkligen full av desperata idioter. Jag tittade på burken och tänkte att jag kunde ha åkt med bussen om det inte vore för den. Jaja, sånt händer.

Minuter senare stod jag i den andra bussen (som förövrigt inta hade AC). Nu till grejen. Bredvid mig stod en illblek, spinkig skinhead som såg ut att vilja spöa upp vilken neger som helst. Med en riktigt smärtsam metod. Men vet ni vad han gjorde? Jo, han tog upp en tappad papp-reklamsskylt från golvet och rev sönder den för att svalka en okänd svart mamma och hennes bebis med det nyrivna pappret. Bara så där. Jag lovar, bara så där. Han hjälpte också till med barnvagnen när vi alla klev ur bussen. Haha, helt jävla fel men ack så mysigt. Promenerade hemåt med ett leende. Gud har humor!

Hur go(d) är den inte, genetik...

För att fira 18-årsdagen stack vi till Hard Rock Cafe (min favoritrestaurang). När jag tog första tuggan av min Hickory BBQ Bacon Cheeseburger och fick erfara smaken av nötkött i världsklass, saltigt bacon, cheddarost som får McDonald's egen att smaka som smält hårdplast, tvättäkta BBQ-sås började jag gunga med överkroppen i sidled. Som att jag sjöng med kroppen.

Då pekade farsan på mig med helrak arm och såg euforisk ut. Sen berättade han att min farfar gjorde exakt likadant när han var ung och åt något riktigt sjukt gott. Farsan var också sån i sina yngre dagar. Tyckte det var jävligt mysigt att höra något sånt. Jag vet i alla fall hur jag ska reagera om min framtida son gör så.

Jag blev också hungrig när jag skrev detta. Ska nu leta efter lite käk...

Huset är deras!

Känns lite orättvist att skriva vårt eftersom det var far och styvmor som slet med all husvisning och budgivning. Känns lite taskigt att behöva flytta från barndomen Viksjö, men man kan ju inte bo där hela livet ut. Så kommer vi bo i ett hemskt hemsökt hus byggt 1909, i Uppsala.







Vet inte vad det där är för gruva, men jag tänker i alla fall inte sova därinne. Läskigt.

N(k)atthumor


Dubbelglädje åt trippeldubbelt

Jag gick till Coop utan något sällskap eftersom idioterna här på Hjälmarehus inte behövde köpa något alls. Väl inne i affären insåg jag att jag egentligen bara behövde mjölk. Fan, inte var jag bättre själv ju... så jag vandrade runt i affären lite surt för att försöka hitta något vettigt för att göra Coopbesöket lite mer värt.

Det skedde i några minuter tills jag såg någonting som fick jorden att snurra, min syn zoomades hejvilt och mina bekymmer eliminerades på noll komma två röda. Jag menar allvar när jag säger att jag inte trodde mina ögon. Det kändes som en dröm.



Olidligt smart, Sverige. Dr Peppers försäljning kommer nu att öka med 63% och mina föräldrar kommer att lämna mig. Fan... det känns fortfarande overkligt.

En saga om den tysta kullen

Skriven av mig 2003

"SILENT HILL

James står framför spegeln i allmänheten toaletten. Var är min fru Mary? Jag ringer henne några minuter sedan. Hon sa att hon är på parken ROSWATER PARK. Jag ska träffa henne! Jag går dit till parken! James går ut. Vad ute är dimmiga! James står vid kanten i sjön. Han tittar på foton Mary. Han undrar en lång stund. När han vrider ansikte då såg han en bil. Bilens dörr är öppen. Jag kollar in. Det finns inte någon person i bilen men en karta som låg på stolen. Kartan runt över…...

 

SILENT HILL. Jag tar den! James tittar på kartan. Det finns en kyrkgård. Jag kollar dit. Han går ner med trappan. Det finns små gångstigen genom skogen. Jag går genom skogen! Det är otäckt mörkt! Han går vidare till kyrkgården. Han är framme.

 

Vem sitter där? Hallå! Flickan vrider ansikte jättesnabb mot James. Hon skriker ”Vem är du?”. Lugn, Jag heter James och jag är här för att leta efter min fru. Vad heter du? –Angelica, Jag är här att letar efter min gulliga son men jag upptäckt att min son är död! Min son är i graven där borta. –Stackars dig, men vet du var är ROSWATER PARK?, Det finns kartan ja, men vilken håll? – Vänster håll. – Tack för det, Farväl. Han går vidare.

 

SENARE. Han är framme i stan. Det finns inte någon människa. Han tittar på kartan står att parken är på höger håll, Jag går dit. När han tar sig några steg, Såg han en stor blodfläck som droppar många gånger. Dropparna som går vidare till höger håll. James vrider långsamt ansikte mot höger håll.

 

Han såg en person som går konstigt och långsamt och har inga armar. Jag kan inte se vad som händer där när personen går iväg. Jag kan inte se att för det är dimmiga. Han går till höger håll som den vägen personen går. Han går långsamt för att kolla den personen. Han går och går och följa  efter dropparna... Han såg en stor blodfläck till. Fläcken visar vidare till höger håll. Han blir lite rädd. Han går ändå... SENARE. Dropparna visar rakt fram. Plötsligt såg han en verkstad hus och ingångdörren rör sig. Personen har gått in. Jag går in också!

 

När han öppna dörren långsamt... Vem är du? Personen vrider ansikte mot James. Va?! Personen liknar ett monster! Han har tvångströja. James skriker jättehögt! Det är ett monster! Hans kropp är fullt med kött och blod och monstret stiger upp och gör sig beredd att anfaller James! James såg en träpinne med spik. James tar den och slå monstret med pinnen många slagar. Monstret faller ner och huden spricker och blod rinner ut.

 

Är han död? Undrade James. Monstret ligger länge. Jag kallas monstret ”Lyxige Figur” Han går ut från verkstaden, Jag måste ringa Mary och frågar var hon är! När han trycker ”ON” på mobilen då låter det ingen. Va?! Det brukar låter ”Välkommen till mobilen” HELVETE! Min mobil är trasig! Då kan jag inte ringa till min egen fru! Inte annan person heller! Jag går vidare till ROSWATER PARK! Han går tillbaks till vägen och han tar omvägen till parken."

 

Färdig blev den tyvärr aldrig...
Jag verkligen älskar hur jag som barn skrev "helvete" med versaler.

James står framför spegeln i allmänheten toaletten. Var är min fru Mary? Jag ringer henne några minuter sedan. Hon sa att hon är på parken ROSWATER PARK. Jag ska träffa henne! Jag går dit till parken! James går ut. Vad ute är dimmiga! James står vid kanten i sjön. Han tittar på foton Mary. Han undrar en lång stund. När han vrider ansikte då såg han en bil. Bilens dörr är öppen. Jag kollar in. Det finns inte någon person i bilen men en karta som låg på stolen. Kartan runt över…...

SILENT HILL. Jag tar den! James tittar på kartan. Det finns en kyrkgård. Jag kollar dit. Han går ner med trappan. Det finns små gångstigen genom skogen. Jag går genom skogen! Det är otäckt mörkt! Han går vidare till kyrkgården. Han är framme. Vem sitter där? Hallå! Flickan vrider ansikte jättesnabb mot James. Hon skriker ”Vem är du?”. Lugn, Jag heter James och jag är här för att leta efter min fru. Vad heter du? –Angelica, Jag är här att letar efter min gulliga son men jag upptäckt att min son är död! Min son är i graven där borta. –Stackars dig, men vet du var är ROSWATER PARK?, Det finns kartan ja, men vilken håll? – Vänster håll. – Tack för det, Farväl. Han går vidare. SENARE. Han är framme i stan. Det finns inte någon människa. Han tittar på kartan står att parken är på höger håll, Jag går dit. När han tar sig några steg, Såg han en stor

MyWay's Superkebabpizza

"Nej jag äter ju för helvete mer än vad du gör för helvete din jävla ärkesmongo! Du kommer aldrig klara av äta en hel jävla superkebabpizza från MyWay-helvete!"
- sa en erfaren kebabpizzaätare till mig.

Jag blev jätteintresserad eftersom jag aldrig brukade bli riktigt mätt på en pizza. Jo, jag menar en hel. Därför begav jag mig till MyWay idag (eller okej, jag joggade på grund det nya och fantastiska buss-systemet) och beställde en SUPERKEBABPIZZA.

Utan problem åt jag hela pizzan men var fortfarande hungrig så jag tog lite av Makwans pizza. Är det inte sjukt hur min mage fungerar? Som en bottenlös brunn. Jag blev mätt till slut i alla fall.

... det var också den godaste kebabpizzan jag någonsin ätit!

Glatt ägg!



2/4 1999 respektive 2/4 2010
Min egen tradition, tror fan jag har gjort så varje år...

I alla fall, glad påsk på er alla. Ät mycket godis. Sen jag också passa på för säkerhetens skull att meddela er att gårdagens inlägg givetvis bara var ett aprilskämt. Later!

Ett, ja, allvarligt inlägg

Har länge, länge, funderat på hur jag skulle berätta detta... till slut tyckte jag att min blogg var den bästa lösningen då det var ändå föräldrarna som också läste den. Okej nu till saken.

Sedan liten hade jag alltid känt osäker för tjejer och aldrig känt någon bra tillit för dem. Alltså när det kom till kärleken. Något fel var det, någonting som hindrade mig från att helt kära ner mig i tjejer. Det var ständigt så tills jag började gymnasiet. Då började jag festa lite mer, och då...

Det var något jag kände när jag såg killarna. Speciellt de som såg bra ut, ... ni fattar nog resten. Jag tror jag är lagd åt det andra hållet, det vill säga homosexuell. Som ni kan se på Facebook finns det en del "bögiga" bilder på mig. Eller okej, är det bara en?

Med anledning av eventuella (kommande, då) kräkande/spydiga kommentarer som ni modiga anonyma brukar posta är de numera modifierade. Jag hoppas verkligen ni förstår mig och, ja, fortsätter med att se mig som den David ni alltid vetat och känt.

Ha det så gött, jag uppskattar om ni inte pratar med mig om det i verkligheten. Puss!

Do it or your name is Rose-Marie

Rastlös som man var gjordes ett besök hos Follins blogg. Kan säga att jag inte ångrar besöket. Inte ett dugg.



Filmen hittar du här

Lättförtjänta (osynliga?) pengar 2.

Tänkte spinna vidare på Follins senaste... i höstas hävdade ett visst trångsynt HV-fan (låt oss säga att han hette Tskar Ohulin) att Färjestads BK skulle missa 2010 års slutspel. Hur dumt lät det inte? Därför slog jag vad med honom om att de skulle spela slutspelet. 100 kronor.

Nu när Färjestads BK är klara för slutspelet (no shit?) så är han skyldig mig 100 kronor. Men frågan är att han ens ska betala... tror jag inte.

Men som sagt, osynliga pengar. Bättre än inget!
(du är fortfarande skyldig mig pengarna)

Man måste börja någonstans

Hösten 2008
Hade just börjat tian och då var det personalmatsalen som gällde så att vi skulle slippa få köttbullar i ansiktet i elevmatsalen från och med då. Men nu till grejen, det serverades alltid kaffe i personalmatsalen. Självklart började man bli lite smått nyfiken. Sammer och Albert knuffade mig på axeln och hånskrattade "Fan drickeru ej kaffe för?" jämt. Så jag en dag gick nervöst mot kaffebordet, hällde upp kaffe i en kopp inför alla personal på Manilla. Ingen mjölk eller socker blev det. Självklart måste man bete sig så vuxet (och manlig) som möjligt.

Knuffade undan min tallrik, besticker osv och ställde koppen på matbordet som koppen vore värd flera miljoner kronor. Höll om koppen med båda mina armar, alla mina muskler var spända. Samtidigt som Sammer och Albert stirrade hånfullt och ivrigt smakade jag. Det var ungefär samma känsla som när jag skulle supa för första gången. Så spännande var det.

Tyvärr blev det raka vägen till vattenstationen, för en tönt som jag var då. Plågade mig genom hela koppen med ett glas vatten bredvid. Var likadant med fem, tio eller femton följande koppar.


I dagens läge tackar jag jämt ja till alla tillfällena och få kaffe. Det är så gott. Så härligt. När man dricker, känns det som att kroppen tynger ner sig fast på ett positivt sätt. Jag älskar kaffe! Utan mjölk och socker fortfarande, förstås.

Ni som dissar kaffe, håll käft och drick tio koppar till. Tjugo om det behövs. Så har ni kommit till kärnan. Kaffe är något man måste lära sig tycka om!



Ellinor Persson

Vi skulle ha lektion i F16 och när Ellinor och jag gick i F-korridoren stannade hon och såg vilsen ut. Jag undrade vad det var. Hon svarade med att hon inte visste var F16 låg. Hon visste alltså fortfarande efter ett halvår. Hehe!

Min brud!

 

Synd bara att det är en kille.


Hejpåhre!

Jag har en konstig besatthet, det är nämligen mug shots som betyder fängelsefoto på svenska. Jag gillar när folk ler på såna bilder, åh vilken attityd. Nu ska jag lista upp tre favoriter:


Benjamin "Bugsy" Siegel
Ögonen säger allt. Hatten också. Rolig filur!



Bill Gates
Haha, den är klockren! Han åkte fast för fortkörning eller liknande, han fick fängelse för det. Ja. Men hur fan kunde han le sådär hånfullt? Att han idag är en av de rikaste männen i världen gör saken ännu bättre. Fantastisk attityd. All respekt!





Jeffrey Dahmer
Jag vet, det var alldeles för förutsägbart... det här är absolut mitt favorit. Läs inlägget om honom om ni inte gjort så fattar ni hur otäckt leendet är. Jag vet, han är sjuk, jag dyrkar inte honom för det han gjort men jag erkänner att jag dyrkar hans leende på fotot. Så kyligt, sjukt och otäckt. "Det här är bara början" tänkte han nog.


Ingen är perfekt

På ett skolmästerskap i Stockholm spelade vi en handbollsmatch mot Östervångsskolan. Självklart ledde vi med stora siffror, vi dominerade alla med våra köttiga kroppar och smidiga passningsspel. Under ett av deras anfall bröt jag deras blixtsnabba *host* passningsspel genom att förutspå en lobotomerad Östervångs passning. Jag sprang nu med bollen mot ett tomt mål, eftersom deras målvakt fick för sig att lita på sitt eget lag och sprang mot bänken efter vatten. Jag såg paniken hos målvaktens ansikte och han försökte hinna tillbaka till målet, men jag var för snabb och var nu i luften med bollen i handen, två meter framför ett tomt mål. Jag sköt. Dock gick den i stolpen.

 

Over ’n’ out


Jag vill gnälla

Okej är tillbaka, för att gnälla!

1. Varför måste det vara 14 000 000 000 000 grader varmt i Örebros bussar när vi har vinterjackor på oss? Ett stort bevis på att alla chaufförer i Örebro var tappade som barn.

2. Varför måste det vara hektiskt att julhandla i sista minuten? Seriöst, jag stod för fan med en jävla tvål i handen och väntade på min tur i en smockfull, löjlig tvåldoftande butik. Turken framför mig var ju tvungen att vara gullig och diskutera med biträdet om vilken parfym han skulle köpa till tjejen, och det i fem minuter. Samtidigt som jag kämpade med en liten tvål i handen, det blev fan lite ryggsvett det här.

God jul!

Det kan vara i förgäves...

En gång när jag hälsade på Rynningehus fick jag träffa en personal. Han frågade vilket program jag gick på, jag svarade Naturvetenskapliga programmet och han sa att han också gick på det förut under sin tid. Han läste fyra språk och det var jättetungt, enligt honom själv. Jag uppfattade honom som en riktig snilleblixt och jag antog att jobbet på Rynningehus var ett bonusjobb.

Några veckor senare fick jag veta att han stavade till strösocker för "socker strö" och smoothies för "smotties".


Vilket skapligt val på gymnasieprogram och hur grym han måste vara på hans sämsta språk tänkte jag då. Stackarn!

Ett minne från fritidshemmet Eken

Minns ni, som gick på fritidshemmet Eken under det mycket tidiga 2000-talet, detta?

Gympahallen, Manillaskolan

Hemlig står framför ganska många småungar som står längs varandra.

Hemlig sansar sig genom att vifta raka händer i luften fram och tillbaka och pustar ut, sen pekar han på ungen längst till vänster om honom med en D-formad hand.

Hemlig:
Ett två tre fyra fem sex

Han avbryts snabbt av nya ungar som stormar in. Han blir småsur, gör ett nytt försök att sansa sig på exakt samma sätt som tidigare.

Hemlig: Ett två tre fyra fem sex sju *end of story*

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0