Färdigt aa
Har ni dömt mig korrekt rätt?
Minuter senare stod jag i den andra bussen (som förövrigt inta hade AC). Nu till grejen. Bredvid mig stod en illblek, spinkig skinhead som såg ut att vilja spöa upp vilken neger som helst. Med en riktigt smärtsam metod. Men vet ni vad han gjorde? Jo, han tog upp en tappad papp-reklamsskylt från golvet och rev sönder den för att svalka en okänd svart mamma och hennes bebis med det nyrivna pappret. Bara så där. Jag lovar, bara så där. Han hjälpte också till med barnvagnen när vi alla klev ur bussen. Haha, helt jävla fel men ack så mysigt. Promenerade hemåt med ett leende. Gud har humor!
Hur go(d) är den inte, genetik...
Då pekade farsan på mig med helrak arm och såg euforisk ut. Sen berättade han att min farfar gjorde exakt likadant när han var ung och åt något riktigt sjukt gott. Farsan var också sån i sina yngre dagar. Tyckte det var jävligt mysigt att höra något sånt. Jag vet i alla fall hur jag ska reagera om min framtida son gör så.
Jag blev också hungrig när jag skrev detta. Ska nu leta efter lite käk...
Huset är deras!
N(k)atthumor
Dubbelglädje åt trippeldubbelt
Det skedde i några minuter tills jag såg någonting som fick jorden att snurra, min syn zoomades hejvilt och mina bekymmer eliminerades på noll komma två röda. Jag menar allvar när jag säger att jag inte trodde mina ögon. Det kändes som en dröm.
En saga om den tysta kullen
"SILENT HILL
James står framför spegeln i allmänheten toaletten. Var är min fru Mary? Jag ringer henne några minuter sedan. Hon sa att hon är på parken ROSWATER PARK. Jag ska träffa henne! Jag går dit till parken! James går ut. Vad ute är dimmiga! James står vid kanten i sjön. Han tittar på foton Mary. Han undrar en lång stund. När han vrider ansikte då såg han en bil. Bilens dörr är öppen. Jag kollar in. Det finns inte någon person i bilen men en karta som låg på stolen. Kartan runt över…...
SILENT HILL. Jag tar den! James tittar på kartan. Det finns en kyrkgård. Jag kollar dit. Han går ner med trappan. Det finns små gångstigen genom skogen. Jag går genom skogen! Det är otäckt mörkt! Han går vidare till kyrkgården. Han är framme.
Vem sitter där? Hallå! Flickan vrider ansikte jättesnabb mot James. Hon skriker ”Vem är du?”. Lugn, Jag heter James och jag är här för att leta efter min fru. Vad heter du? –Angelica, Jag är här att letar efter min gulliga son men jag upptäckt att min son är död! Min son är i graven där borta. –Stackars dig, men vet du var är ROSWATER PARK?, Det finns kartan ja, men vilken håll? – Vänster håll. – Tack för det, Farväl. Han går vidare.
SENARE. Han är framme i stan. Det finns inte någon människa. Han tittar på kartan står att parken är på höger håll, Jag går dit. När han tar sig några steg, Såg han en stor blodfläck som droppar många gånger. Dropparna som går vidare till höger håll. James vrider långsamt ansikte mot höger håll.
Han såg en person som går konstigt och långsamt och har inga armar. Jag kan inte se vad som händer där när personen går iväg. Jag kan inte se att för det är dimmiga. Han går till höger håll som den vägen personen går. Han går långsamt för att kolla den personen. Han går och går och följa efter dropparna... Han såg en stor blodfläck till. Fläcken visar vidare till höger håll. Han blir lite rädd. Han går ändå... SENARE. Dropparna visar rakt fram. Plötsligt såg han en verkstad hus och ingångdörren rör sig. Personen har gått in. Jag går in också!
När han öppna dörren långsamt... Vem är du? Personen vrider ansikte mot James. Va?! Personen liknar ett monster! Han har tvångströja. James skriker jättehögt! Det är ett monster! Hans kropp är fullt med kött och blod och monstret stiger upp och gör sig beredd att anfaller James! James såg en träpinne med spik. James tar den och slå monstret med pinnen många slagar. Monstret faller ner och huden spricker och blod rinner ut.
Är han död? Undrade James. Monstret ligger länge. Jag kallas monstret ”Lyxige Figur” Han går ut från verkstaden, Jag måste ringa Mary och frågar var hon är! När han trycker ”ON” på mobilen då låter det ingen. Va?! Det brukar låter ”Välkommen till mobilen” HELVETE! Min mobil är trasig! Då kan jag inte ringa till min egen fru! Inte annan person heller! Jag går vidare till ROSWATER PARK! Han går tillbaks till vägen och han tar omvägen till parken."
Färdig blev den tyvärr aldrig...
Jag verkligen älskar hur jag som barn skrev "helvete" med versaler.
James står framför spegeln i allmänheten toaletten. Var är min fru Mary? Jag ringer henne några minuter sedan. Hon sa att hon är på parken ROSWATER PARK. Jag ska träffa henne! Jag går dit till parken! James går ut. Vad ute är dimmiga! James står vid kanten i sjön. Han tittar på foton Mary. Han undrar en lång stund. När han vrider ansikte då såg han en bil. Bilens dörr är öppen. Jag kollar in. Det finns inte någon person i bilen men en karta som låg på stolen. Kartan runt över…...
SILENT HILL. Jag tar den! James tittar på kartan. Det finns en kyrkgård. Jag kollar dit. Han går ner med trappan. Det finns små gångstigen genom skogen. Jag går genom skogen! Det är otäckt mörkt! Han går vidare till kyrkgården. Han är framme. Vem sitter där? Hallå! Flickan vrider ansikte jättesnabb mot James. Hon skriker ”Vem är du?”. Lugn, Jag heter James och jag är här för att leta efter min fru. Vad heter du? –Angelica, Jag är här att letar efter min gulliga son men jag upptäckt att min son är död! Min son är i graven där borta. –Stackars dig, men vet du var är ROSWATER PARK?, Det finns kartan ja, men vilken håll? – Vänster håll. – Tack för det, Farväl. Han går vidare. SENARE. Han är framme i stan. Det finns inte någon människa. Han tittar på kartan står att parken är på höger håll, Jag går dit. När han tar sig några steg, Såg han en storMyWay's Superkebabpizza
- sa en erfaren kebabpizzaätare till mig.
Jag blev jätteintresserad eftersom jag aldrig brukade bli riktigt mätt på en pizza. Jo, jag menar en hel. Därför begav jag mig till MyWay idag (eller okej, jag joggade på grund det nya och fantastiska buss-systemet) och beställde en SUPERKEBABPIZZA.
Utan problem åt jag hela pizzan men var fortfarande hungrig så jag tog lite av Makwans pizza. Är det inte sjukt hur min mage fungerar? Som en bottenlös brunn. Jag blev mätt till slut i alla fall.
... det var också den godaste kebabpizzan jag någonsin ätit!
Glatt ägg!
I alla fall, glad påsk på er alla. Ät mycket godis. Sen jag också passa på för säkerhetens skull att meddela er att gårdagens inlägg givetvis bara var ett aprilskämt. Later!
Ett, ja, allvarligt inlägg
Sedan liten hade jag alltid känt osäker för tjejer och aldrig känt någon bra tillit för dem. Alltså när det kom till kärleken. Något fel var det, någonting som hindrade mig från att helt kära ner mig i tjejer. Det var ständigt så tills jag började gymnasiet. Då började jag festa lite mer, och då...
Det var något jag kände när jag såg killarna. Speciellt de som såg bra ut, ... ni fattar nog resten. Jag tror jag är lagd åt det andra hållet, det vill säga homosexuell. Som ni kan se på Facebook finns det en del "bögiga" bilder på mig. Eller okej, är det bara en?
Med anledning av eventuella (kommande, då) kräkande/spydiga kommentarer som ni modiga anonyma brukar posta är de numera modifierade. Jag hoppas verkligen ni förstår mig och, ja, fortsätter med att se mig som den David ni alltid vetat och känt.
Ha det så gött, jag uppskattar om ni inte pratar med mig om det i verkligheten. Puss!
Do it or your name is Rose-Marie
Lättförtjänta (osynliga?) pengar 2.
Nu när Färjestads BK är klara för slutspelet (no shit?) så är han skyldig mig 100 kronor. Men frågan är att han ens ska betala... tror jag inte.
Men som sagt, osynliga pengar. Bättre än inget!
(du är fortfarande skyldig mig pengarna)
Man måste börja någonstans
Hade just börjat tian och då var det personalmatsalen som gällde så att vi skulle slippa få köttbullar i ansiktet i elevmatsalen från och med då. Men nu till grejen, det serverades alltid kaffe i personalmatsalen. Självklart började man bli lite smått nyfiken. Sammer och Albert knuffade mig på axeln och hånskrattade "Fan drickeru ej kaffe för?" jämt. Så jag en dag gick nervöst mot kaffebordet, hällde upp kaffe i en kopp inför alla personal på Manilla. Ingen mjölk eller socker blev det. Självklart måste man bete sig så vuxet (och manlig) som möjligt.
Knuffade undan min tallrik, besticker osv och ställde koppen på matbordet som koppen vore värd flera miljoner kronor. Höll om koppen med båda mina armar, alla mina muskler var spända. Samtidigt som Sammer och Albert stirrade hånfullt och ivrigt smakade jag. Det var ungefär samma känsla som när jag skulle supa för första gången. Så spännande var det.
Tyvärr blev det raka vägen till vattenstationen, för en tönt som jag var då. Plågade mig genom hela koppen med ett glas vatten bredvid. Var likadant med fem, tio eller femton följande koppar.
I dagens läge tackar jag jämt ja till alla tillfällena och få kaffe. Det är så gott. Så härligt. När man dricker, känns det som att kroppen tynger ner sig fast på ett positivt sätt. Jag älskar kaffe! Utan mjölk och socker fortfarande, förstås.
Ni som dissar kaffe, håll käft och drick tio koppar till. Tjugo om det behövs. Så har ni kommit till kärnan. Kaffe är något man måste lära sig tycka om!
Ellinor Persson
Min brud!
Synd bara att det är en kille.
Hejpåhre!
Ögonen säger allt. Hatten också. Rolig filur!
Bill Gates
Haha, den är klockren! Han åkte fast för fortkörning eller liknande, han fick fängelse för det. Ja. Men hur fan kunde han le sådär hånfullt? Att han idag är en av de rikaste männen i världen gör saken ännu bättre. Fantastisk attityd. All respekt!
Jeffrey Dahmer
Jag vet, det var alldeles för förutsägbart... det här är absolut mitt favorit. Läs inlägget om honom om ni inte gjort så fattar ni hur otäckt leendet är. Jag vet, han är sjuk, jag dyrkar inte honom för det han gjort men jag erkänner att jag dyrkar hans leende på fotot. Så kyligt, sjukt och otäckt. "Det här är bara början" tänkte han nog.
Ingen är perfekt
På ett skolmästerskap i Stockholm spelade vi en handbollsmatch mot Östervångsskolan. Självklart ledde vi med stora siffror, vi dominerade alla med våra köttiga kroppar och smidiga passningsspel. Under ett av deras anfall bröt jag deras blixtsnabba *host* passningsspel genom att förutspå en lobotomerad Östervångs passning. Jag sprang nu med bollen mot ett tomt mål, eftersom deras målvakt fick för sig att lita på sitt eget lag och sprang mot bänken efter vatten. Jag såg paniken hos målvaktens ansikte och han försökte hinna tillbaka till målet, men jag var för snabb och var nu i luften med bollen i handen, två meter framför ett tomt mål. Jag sköt. Dock gick den i stolpen.
Over ’n’ out
Jag vill gnälla
1. Varför måste det vara 14 000 000 000 000 grader varmt i Örebros bussar när vi har vinterjackor på oss? Ett stort bevis på att alla chaufförer i Örebro var tappade som barn.
2. Varför måste det vara hektiskt att julhandla i sista minuten? Seriöst, jag stod för fan med en jävla tvål i handen och väntade på min tur i en smockfull, löjlig tvåldoftande butik. Turken framför mig var ju tvungen att vara gullig och diskutera med biträdet om vilken parfym han skulle köpa till tjejen, och det i fem minuter. Samtidigt som jag kämpade med en liten tvål i handen, det blev fan lite ryggsvett det här.
God jul!
Det kan vara i förgäves...
Några veckor senare fick jag veta att han stavade till strösocker för "socker strö" och smoothies för "smotties".
Vilket skapligt val på gymnasieprogram och hur grym han måste vara på hans sämsta språk tänkte jag då. Stackarn!
Ett minne från fritidshemmet Eken
Gympahallen, Manillaskolan
Hemlig står framför ganska många småungar som står längs varandra.
Hemlig sansar sig genom att vifta raka händer i luften fram och tillbaka och pustar ut, sen pekar han på ungen längst till vänster om honom med en D-formad hand.
Hemlig: Ett två tre fyra fem sex
Han avbryts snabbt av nya ungar som stormar in. Han blir småsur, gör ett nytt försök att sansa sig på exakt samma sätt som tidigare.
Hemlig: Ett två tre fyra fem sex sju *end of story*